jessikasvensson.blogg.se

Igår kväll, den 24 mars, var jag på en EU-debatt som Folkpartiet inbjudit till. Bra att komma igång inför valet. Det kom ingen från S, M eller Kd så de enda partierna som var representerade var Fp, C och Vänsterpartiet.

Jag ser lite sur och koncentrerad ut här. Men annars tyckte jag nog att jag var rackans pigg och på hugget debatten igenom :-)

I folkomröstningen om medlemskapet i EU 1994 var jag och Vänsterpartiet aktiva motståndare till EU. Den omröstningen vann ja-sidan, uppbackade av de stora partierna och Svenskt Näringsliv, med 52 procent mot 48. Var även mot införandet av euron som valuta när vi folkomröstade om medlemskap i valutaunionen EMU 2003 där vi på nej-sidan vann med 56 procent mot 42 procent.

Jag är fortfarande EU-kritisk och vill att Sverige lämnar EU på sikt. Euron har kapsejsat så inte ens anhängarna längre vågar stå för att de vill införa den (förutom Fp). Euro-krisen har tydligt visat problemen med unionen, inte minst Greklands situation, bra beskrivet av Kajsa Ekis Ekman. Men bara några år sedan, 2010, gick Alliansen ut med att de ville ha ny folkomröstning om medlemskap i EMU. Det säger de inte nu i valtider.

Skälen att vara emot EU står sig:

• Demokrati - i EU bestämmer inte vi tillsammans genom val vilken ekonomisk politik vi ska föra: den är redan inskriven i fördragen, EU:s grundlagar. Fördragen lagfäster att marknaden går före människor och miljö. Sedan har vi det demokratiska ”underskottet” där Parlamentet tillsammans med ministerrådet inte har makt att lägga fram lagförslag utan bara får reagera på EU-kommissionens. EU-kommissionens arbete sker dolt och kommissionärerna får inte ta nationella hänsyn utan ska agera på EU-mandat. EU-institutionerna myllrar av lobbyister, runt 10 000 där 80 procent kommer från industrin.
• Offentlighetsprincipen inskränks. Tom konstitutionsutskottet har reagerat över inskränkningarna. Sedan 2009 har 69 ändringar i sekretesslagen införts. Senast i november kom nya inskränkningar. Endast V och Mp röstade emot.
• Alliansfriheten. Det sas att Sverige kunde behålla sin alliansfrihet. Både Maastricht- och Lissabonfördraget säger att det ska bli en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Och det militära samarbetet byggs snabbt upp.

Det finns många andra skäl att vara kritisk, som EU:s restriktiva flyktingpolitik där Sverige inte kan sätta egna mer humanitära regler.

Jag har faktiskt en viss förkärlek för visst socialliberala tankegods som Rawls idéer om att varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter (som yttrandefrihet, föreningsfrihet mm) som är förenlig med att alla har samma friheter. Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska vara anordnade så att de gynnar de människor som har det sämst ställt och diskriminering är inte tillåtet. Fina grejer. Sen begränsas våra möjligheter till dessa friheter av saker som maktförhållanden och resursfördelning och det krävs politiska åtgärder för att skapa jämlika förutsättningar. Men ändå – trevligt tänk.

Därför var jag extra nyfiken på hur Sveriges till namnet liberala parti skulle försvara sin hållning i EU-frågor som datalagringsdirektiv och FRA där de inte alls ser problem med övervakning och annan integritetskränkande behandling. Eller som inskränkningarna i offentlighetsprincipen.

Men det var inte mycket Fp hade att komma med mer än att det är nödvändigt med övervakning i globaliseringstider och att offentlighetsprincipen inte är så mycket att hänga i julgranen ändå. Nehepp.

Inte heller tycks det vara något problem med att EU:s grundlagar bara garanterar fri- och rättigheter för företag och kapital – inte människor, arbetsrätt eller miljöhänsyn. Nehepp.

Det var visioner om EU som ett fredsprojekt och ett grönt EU med klimatet i fokus. Det är ju lätt att slänga ur sig massa önskningar om EU. Visioner är bra för all del, men vi måste också veta och utgå från vad EU faktiskt är och vilka förutsättningar det finns inom ramverket. Det är skillnad på visioner och illusioner. Jag önskar jag skulle kunna flyga, men det finns en tyngdlag och jag har inga vingar vilket gör att förutsättningarna är hyfsat tuffa.

Kan inte låta bli att dra liknelsen med ärtsoppa. Det går i mina ögon inte att säga att hen vill ha ärtsoppa för ärtsoppa är bäst i världen och sedan säga att hen tycker ärtsoppa är bäst men att det inte ska finnas ärtor i den. Om du inte vill ha ärtor så är det helt enkelt inte ärtsoppa du vill ha. Vill du ha en bra miljöpolitik, ett humanitärt flyktingmottagande och demokratiska institutioner så är det helt enkelt inte EU du vill ha.

När det gäller EU finns - till skillnad från hästlasagnerna där Fp:s Marit Paulsson röstade nej förslag som gick ut på att obligatoriskt ursprungsmärka kött i lasagne- en innehållsförteckning på vad EU är. Läs föredragen och se över EUs historia och de domar som varit i EU-domstolen. Då ser vi EU:s prioriteringar.

Det slår mig också ofta att de som är mest positiva till EU och menar att vi måste påverka samtidigt är de partier som väldigt sällan faktiskt använder sin röst i EU till att förändra politiken. Det är Vänstern som EU-kritiskt parti och ibland Mp (även om de tagit udden av sin EU-kritik) som varit mest aktiva i att försöka hindra datalagringsdirektiv, försöka behålla offentlighetsprincipen, få undantag för EMU inskrivet, få igenom resolutioner om våld mot kvinnor och varit pådrivande i miljöfrågor och använda sin position i EU till att bedriva offensiv politik.

Fast vi ser EU:s begränsningar så kämpar vi på och lyckas faktiskt någon gång ibland göra skillnad. Bland annat i vissa djurrättsfrågor och inte minst i jämställdhetsfrågor.

En sista iakttagelse är att skrika lite extra högt och låta tvärsäker faktiskt kan lura andra. Fp:s representant sa med sådan otrolig emfas att ministerrådet alltid tar beslutet enhällig, så att vi visst kan stoppa beslut. Det stämmer inte och jag visste det. Tvärtom: de allra flesta frågor beslutar minsiterrådet med kvalificerad majoritet, men i en del frågor krävs enhällighet, det vill säga alla medlemsländer måste vara eniga om beslutet. Enhällighet krävs främst när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Men blev lite osäker när han var så bestämd och lät det passera. Dumt. Jag har mött envisa män med bristande kunskap förut och borde satt åt honom där. .

Jag själv gjorde en tabbe och sa att det var V och Mp som fått det högsta betyget i Naturskyddsföreningens rapport som släpptes i dagarna. Där bortsåg jag glatt från en Centerpartist, två kvinnliga s-ledamöter och Fp:s Marit Paulsson, som av någon outgrundlig anledning fått högt betyg, trots att hon till exempel röstade emot ett förslag om maxgräns på åtta timmar för djur som ska till slakt. Ett ganska okontroversiellt förslag, kan hen tycka, att rösta för en begränsning av djurens lidande. Men det var det tydligen för Paulsen som både i maj och december 2013 röstade emot förslaget. Men djurskydd ingick nog inte i Naturskyddsföreningens utvärdering.

Det blir nog en spännande valrörelse. Säkert kommer massa påståenden från alla håll och kanter. Det gäller att försöka vara påläst och saklig. Skrika högt är en sak. Ha rätt en annan.

Varför ska hen då rösat i EU-valet och på Vänsterpartiet som är så kritiska? Jo, som sagt, Vänsterns närvaro har gjort skillnad, trots ett enda mandat. Vi är det enda parti som har en ordförandepost i ett utskott, jämställdhetsutskottet, och drivit igenom en radikal resolution om våld mot kvinnor. Vänsterpartiet gör skillnad i miljöfrågor där vi menar att det ska vara höga gemensamma krav samtidigt som Sverige och andra länder ska kunna ligga före. Vi försvarar arbetsrätten och jobbar hårt mot åtgärder som hotar den personliga integriteten. Vår grupp i EU, GUE/NGL, är dessutom en konfederal grupp där vi inte slaviskt måste följa gruppen medan de andra partierna är med i federala grupper där de på ett helt annat sätt är bundna att följa gruppernas hållning. Läs gärna vårt EU-uttalande.

Dessutom, och det var en sak vi i panelen faktiskt var ense om, det är viktigt med att alla som inte röstar på Sverigedemokraterna gör sin röst hörd. EU-parlamentet är redan mörkgrått/blått och starkt konservativt. Prognoserna säger att högerextrema partier kan få ungefär 100 av de 766 platserna. Den plattformen ska vi inte ge dem.